Det blev liv i luckan

Jistanes vilket liv det blev efter förra inlägget.
Så pass att jag bestämde mig för att ta lite sommarlov från sociala medier.

Jag är OK, dock, kan jag meddela dig som undrar.
Har besök av min syster i några dagar så jag koncentrerar mig på det familjära.

Men jag återkommer snart.
Och återuppstår på Facebook och Twitter.

Var nu snälla mot varandra tills farbror är tillbaka!

Igår kom jag ut som Sverigedemokrat

Igår kom jag ut som Sverigedemokrat.

Herregud, allt detta kommautande går mig på nerverna.

Det värsta jag vet är folk som ”klappar en på huvudet” och vill få en ”på andra tankar”.

Härregu. Jag är 40 (fastän jag ser ut som 27) så jag har varit med ett tag.

Jag älskar politik. En gång röstade jag (v) (förlåt, jag var ung), (mp) (sorry, jag var ganska ung), f! (sorry, det var ”bara” EU-val), fp (då de hade chutzpah och sisu), (c) (det var en överraskning! Men Annie Lööf är verkligen fab!) och sedan (sd).

Plötsligt går en från att vara en reko och hyvens medborgare till pest eller kolera.

JAG ÄR FORTFARANDE SAMMA GOA GAMLA KIMMAN.

Men jag tycker just idag att SD har den bästa politiken.

Och det handlar inte ens om den havererade invandrings/asylpolitiken. Nej. På ett väldigt personligt plan så rör mig följande (citerar från SD:s program):

”Sverigedemokraterna ser ett stort behov i av att förbättra situationen för deltidsarbetslösa, som i dag endast är berättigade till 75 dagars a-kassa. Tidigare hade de, precis som heltidsarbetslösa fortfarande har, rätt till 300 dagars a-kassa.

Det av regeringen införda systemet som gör skillnad på del- och heltidsarbetslöshet har lett till att få heltidsarbetslösa vågar ta deltidsjobb, och därmed kvarstår i arbetslöshet. Det är extra problematiskt eftersom deltidsarbete är en bra väg in på arbetsmarknaden då många heltidsarbetslösa har svårt att gå direkt till heltidsarbete.

De nuvarande reglerna kom måhända till för att uppmuntra till heltidsarbete, men effekten har paradoxalt nog blivit direkt motsatt.

Reglerna uppmuntrar snarare till fortsatt heltidsarbetslöshet.”

Just så. Och på ett väldigt personligt plan så ÄR JAG DÄR just nu.

Heja SD.

Att inte vilja bo i en så kallad ”invandrartät förort”

För många år sedan bodde jag i en så kallad ”invandrartät förort”.
Jo, min allra första egna lägenhet låg i en sådan stockholmsförort.

Nu, nästan 20 år senare, talas det äntligen om dessa förorters Enorma Problem i media.

Jag var ung, naiv och idealistisk när jag tackade ja till bostaden, trots mina vänners varningar och oro. ”Som blond och gay kommer du inte att få det lätt att leva där”, sa de.
”Men vi lever ju för tusan i Sverige”, kvittrade en runt 20-årig Kim.

Det gick åt helvete ganska direkt.
Jag var i stort sett den enda blonda människan i området och jag blev trakasserad mer eller mindre varje dag som jag tog tunnelbanan till eller från mitt hem.

Jag fick veta att jag ”inte hörde hemma där” och att jag inte var önskvärd.

Trakasserierna eskalerade och jag vågade till slut inte längre gå över torget och ner i tunnelbanan, utan jag tog en buss till en ”svensk” förort och därifrån pendeltåg vidare in till city.

Efter 18 månader fick jag hjälp av min hyresvärd att ta mig från den ”invandrartäta förorten” till en ”svensk” dito.
Jag var mycket lycklig.

Idag skulle jag aldrig bosätta mig i en av dessa förorter och med den rådande svenska måttstocken så lär jag väl bli kallad både ”rasist”, ”fascist” och ”främlingsfientlig”. Om inte ”nazist”.

lotta gröning

Det är naturligtvis mitt fel att jag lämnade förorten efter att ha blivit utsatt för rasism. (Gammal men fortfarande lika bedrövlig tweet.)

De där som jagade mig från min första egna bostad – vilket de de facto gjorde av ren rasism – de kallas naturligtvis ej rasister eller liknande modeord.
Det är ju synd om dem. De vet inte bättre. De är offer. De är eviga offer.

Man kan tydligen inte förvänta sig lika mycket av muslimer invandrare som av svenskar*.
Vilket ju i sig är uppåtväggarna rasistiskt.

*Eller sådana som ser stereotypiskt svenska ut, som undertecknad.

Kort och koncist om ”rasism” och ”främlingsfientlighet” osv.

Jag har varit hemma i Stockholm i några dagar nu, efter ännu en ljuvlig vistelse i Israel.
Var det min fjortonde resa? Trettonde? Femtonde?

Hur som helst.

Som en väninna sa till mig innan jag åkte: ”Jag förstår så väl – Israel för dig är inte lyx, Israel för dig är en nödvändighet.”

Just så är det.

Endast i Israel känner jag att jag helt och fullt kan slappna av.
Däremot blir diskussionerna ofta vilda, vilket ju är härligt.
De slutar trots allt inte med att två människor ”gör slut” för att de tycker olika – nej, det är helt okej att ha olika åsikter.

(Ingen avfriendning/avföljning och blockering, vilket verkar vara kutym bland svenskar på sociala medier.)

Jag blir – som så många andra – deprimerad av detta nya Sverige.
Av det kollektiva självmordet.
Av självföraktet.
Av det eviga tugget om ”rasism”. Åh, RASISM. Allting ÄR RASISM.
Minsta lilla åsikt som inte överensstämmer med bilden som våra propagandamaskiner (media) i kärleksfull symbios med våra folkvalda dag ut och dag in spottar ur sig, är RASISM och inte minst FRÄMLINGSFIENTLIGHET.

Vänligen läs ovanstående ord igen. Analysera det.
Vad betyder det?
Att vara ”fientlig mot främlingar” – hur är man då?

Tänk på detta varje gång du läser eller hör ordet.

Det är så hjärntvätt fungerar.
Det är så ett ord fullständigt urvattnas.

Du inser snabbt att 99% av människorna som kallas rasister och/eller främlingsfientliga inte alls är det.

Vi kan ju, när vi ändå är igång, ta upp det här med ”rasist-” och ”hatsajter”.

Samma sak där. Varken rasism eller hat. Bara åsikter som inte accepteras av Den Fina Lilla Eliten (journalister och politiker).

Sveriges största – verkliga – hatsajt heter Aftonbladet och det är skrämmande att så många människor faktiskt l ä s e r vad blaskan så tvångsmässigt kastar ur sig.

Har ni förresten märkt hur bilden av Sverige förändrats?
När du är på resande fot ute i världen och du möter lokala människor så är det inte så att de börjar prata om ”free sex” och ”blondiner” när de hör att du kommer från Sverige.

De talar inte ens om ”feminism, jämställdhet, Palme, mänskliga rättigheter”.

Nej. Vad folk ute i världen associerar med Sverige år 2015 är islamism och ett evigt daltande med terrorister och jihadister.

”You are doomed.”

”You are shooting yourself in the foot.”

Det är väldigt deprimerande.

Vilken tur att jag äter antidepressiva.
Gör du det?

Sömnlös, terror, dokumentärer, sommarfräsch grabb

Klockan är halv två på natten och jag låg och kollade på en dokumentär tills jag höll på att somna, så då gick jag till sängs.

Men så kom jag att tänka på att jag snart återigen svänger upp på ‘hemgatan’ i Tel Aviv, och då blev jag så exalterad att jag plötsligt blev pigg. Så lika bra att skriva några rader.

Ja, jag åker om några dagar – om inte de där terroristerna [twitter] ställer till det [twitter] för mig igen (som för snart ett år sedan då flyget ställdes in p.g.a. palestinsk raketbeskjutning – jag kom dock iväg till slut).

Och fastän det ibland blir så att larmet går och en med hjärtat springer mot skyddsrummet [läs mitt inlägg Terror i Tel Aviv] så är Israel i allmänhet och Tel Aviv i synnerhet det enda stället på jorden (som jag hittills har besökt) där jag kan andas ordentligt. Andas friskt.

Kan vara svårt gemene hen att förstå, men så är det.

Dokumentärer förresten – jag slukar dokumentärer.
En god dokumentär kan handla om i stort sett vad som helst, så länge den är gjord väl och på ett intresseväckande vis.

Bland de senaste sedda hittar vi en om EU, en om Marine Le Pen, en om att rikt folk i London bygger till källarvåningar på sina hus då de varken får bygga ut eller bygga uppåt, samt en israelisk dokumentär om islamiseringen av Europa.

Under dagen som gick så hann jag även med att raka av mig mitt rekordlånga skägg samt snagga min skalle [instagram].

Avslutningsvis vill jag tacka mina många – och väldigt olika – vänner.

Tack för allt!

Politik och ”lilla gubben”

Jag är ju en sådan som älskar politik.
Och jag älskar att prata politik.
Politiken påverkar oss alla och människor som ”inte är så insatta” kanske helt enkelt inte borde ha rösträtt?

En sak som jag finner en smula jobbig när det handlar om det här extremt stora och viktiga ämnet politik är att det finns människor som försöker ”uppfostra” dig så fort du inte tycker som den andra.

Det blir alldeles för lätt en liten klapp på huvudet och ”lilla gubben, du fattar inte nåt”.

Nu är jag dock en väldigt gammal man som har levt lite och överlevt ganska många val och omröstningar. Jag har dessutom omprövat mig själv och mina åsikter gång på gång på gång.
Jag vet vad jag tycker.
Eller snarare vad jag tycker idag.
Men jag tänker inte ändra mig för att någon kallar mig ”lilla gubben” och klappar mig på huvudet.

En annan sak som jag finner besynnerlig och riktigt otrevlig är stigmatiseringen som pågår i detta land. Har det alltid varit så? Före farbrors tid alltså?

En människa är inte sitt för dagen politiska parti.

Konkret exempel: om en socialdemokrat som ses som en reko och hyvens demokratisk medborgare hoppar över till sverigedemokraterna så går denna person från att vara just en reko och hyvens demokratisk medborgare till att vara något som katten släpat in. Om ens det.

På tal om SD. De kommer att öka och öka och öka och de kan inte stängas ute för all evig framtid.

Det som just nu pågår i sandlådan som kallas svensk politik är helt enkelt inte någonting demokratiskt.
Sverige är inte längre en riktig demokrati.

Det måste ju varenda demokratisk människa inse.
Oavsett vad hen lade sin röst på på valdagen.

Det är inte lätt när det är svårt

Det är inte lätt när det är svårt.
Själv börjar jag tro att jag har någon diagnos. Någon bokstavskombination.
Det talas mycket om detta i media numera. Vilket är bra.

För mig kan det se ut så här: först är jag superuppvarvad. Jag gör saker. Är kreativ. Det sprutar ut idéer och jag startar projekt.
Sedan kraschar jag och blir deprimerad.
Kanske bipolär?
Jag har bett om att få detta utrett.

Nu hände det nämligen igen.
Jag var väldigt aktiv ett tag – och dessutom extremt social (vilket jag inte är i ”vanliga” fall).
Sedan en helt sömnlös natt och därefter totaldepp.

Vi får väl se vad utredningen till slut visar.

Igår orkade jag varken duscha eller laga mat – idag är jag full av energi och städar och donar.

Snart har jag en liten semester som innehåller hundvaktande besök samt utomeuropeisk resa.

Det är precis vad jag behöver just nu.
Dessutom har jag en vän långt bort som behöver mig lika mycket.

Skön ESC-afton

Min ESC-outfit 2015.

Min ESC-outfit 2015.

Oj oj oj, vilken kväll det blev!
Jag såg Eurovision tillsammans med tre ESC-älskande vänner och innan programmet började tippade vi våra vinnare. Jag trodde på rysk seger.

Och det verkade ju länge bli så. Polina Gagarina var ju strålande och jag älskar låten.
Däremot anser jag ödmjukt att artister och låtskrivare skall vara medborgare i det land de representerar. Tycker att det är töntigt och… konstigt… att svenskar så ofta tävlar för andra länder. Ingen ordning!

Kul att Måns vann. Jag hade inte vågat hoppas på det.
Och roligt att få en massa meddelanden från såväl Finland som Spanien, Israel och Sydafrika.
Alla tittade vi på ESC. :-)

Vad mer kan jag tillägga?
Låtarna som växte kom från Lettland, Litauen, Slovenien
Låtarna som sjönk kom från Spanien, Cypern

Nu tar vi en ESC-paus och det känns ju sorgligt.
Å andra sidan så flyger ju tiden så snart är det dags igen!

Jag satt så klart och Facebookade Israels mottagna poäng. Här är de, för den intresserade:
Läs mer

ESC 2015 Topp 10

Självklart är jag blåvit även i år.

Självklart är jag blåvit även i år.

Äntligen är årets viktigaste dag här!
Som jag har väntat och längtat och trånat och lipat.

Och som ni har väntat!
Äntligen kan jag presentera min topp 10.
Självklart kan vad som helst hända – inte minst med tanke på att de i förhand kvalificerade låtarna ännu ej har framförts live.

Så: reservation för eventuella ändringar, men så här ser min lista ut i just detta nu.

 

  1. BELGIEN – Loïc Nottet ”Rhythm Inside” – Helt klart bästa låten i mitt tycke. Modern och arty. Finemangfin ung kis med bra scennärvaro och med siktet inställt på en lång karriär.
  2. ESTLAND – Elina Born & Stig Rästa ”Goodbye To Yesterday” – Växer som tusan live. Otroligt fint nummer och jag tycker om det där skådespelet då vokalisterna ser så arga ut.
  3. ISRAEL – Nadav Guedj ”Golden Boy” – Nej, jag gillar inte alltid Israels låt. Exempelvis är Eddie Butlers fasansfulla soulballad från 2006, ”Together We Are One”, en av mina största hatlåtar i ESC. Jag älskar den glada refrängen och soundet (lyssna på den instrumentala versionen!). Blir glad, g l a d, GLAD.
  4. SPANIEN – Edurne ”Amanecer” – Spanien har en förmåga att år efter år hamna högt hos mig. Så även denna gång. Otroligt fin ballad och parant sångerska. Jag känner när jag lyssnar på denna fina bit.
  5. RYSSLAND – Polina Gagarina ”A Million Voices” – Underbar sångerska (med fantastiskt vacker röst) och underbar ballad!
  6. ITALIEN – Il Volo ”Grande Amore” – Berör mig. Älskar smör när det kommer från rätt källa, vill säga. Bravo.
  7. SVERIGE – Måns Zelmerlöw ”Heroes” – Jag älskar Måns och jag älskar numret men jag tycker fortfarande inte att låten är toppen. Den är liksom cool, men jag känner ingenting.
  8. SLOVENIEN – Maraaya ”Here For You” – En kul överraskning i semifinalen. Gillar denna bit. Blir glad. Svängigt och käckt och jag gillar faktiskt sångerskans hörlurar!
  9. LETTLAND – Aminata ”Love Injected” – Även detta en kul överraskning. Vilken donna! Låten måste nästan upplevas visuellt för att komma till sin rätt. Till skillnad från vissa andra så älskar jag blipp-blopp! ;-)
  10. LITAUEN – Monika Linkyte & Vaidas Baumila ”This Time” – En tredje trevlig överraskning. Växer live. Och han har dessutom väldigt fin färg på kostymen. Trevligt trall helt enkelt – varken mer eller mindre.

BUBBLARE: POLEN, MONTENEGRO, ALBANIEN, RUMÄNIEN, NORGE, SERBIEN, TYSKLAND

För övrigt anser jag att de tre programledarna kan stämpla ut och gå hem. Conchita gör ju ett enastående jobb i Green Room! (Snygg som synden dessutom.)

Mellanakterna, om de nu kan kallas så, har varit under all kritik. Riktigt usla faktiskt.

Grafiken däremot har varit genomgående elegant.

Skippa för fan den eländiga jävla applåd- och jubelmaskinen. Sinnessjuk uppfinning! SKROTA OMEDELBART. (Se exempelvis klipp nummer två här – det är ju sådan underbar stämning att ingen jävla maskin behövs!)

ESC-nerver

Jistanes vilken nervpärs gårdagskvällen var.

Nej, jag var inte orolig över att Måns Zelmerlöw inte skulle gå till final – ÄVEN OM MAN ALDRIG VET I EUROVISION, vilket är en stor del av charmen med denna musiktävling – utan det var Israel jag hade i mitt hjärta.

Efter att ha floppat flera år i rad – trots underbara låtar – så behövde israelerna verkligen få ta sig till final. Detta kommer att firas på Eurovision Night på nattklubben Evita i Tel Aviv, var så säker. Varje söndag står eurovisionfantasterna där och skrålar loss till låtar från ESC. På svenska. Finska. Osv osv. Underbart!

Jag var andfådd när sändningen var över. Som hade jag sprungit ett maraton (as if I would).

Därefter var det dags att se sändningen från början igen. När nerverna inte bråkar så kan man ju nämligen njuta av själva showen.

Min topp 10 publicerar jag här i morgon.

Shabbat Shalom och trevlig helg.